Godnattkramen är ett måste. Pussen vägrar min tonårige son numera, men den yngre får jag fortfarande ge en puss.

En kort kvällspromenad för att rasta hunden och sedan spikmattan, är väl min kvällsritual.

Vad gäller seder och bruk har jag nog en hel del iddér om vad som gäller. Inga svordommar gillas, då jag anser att ett för högt bruk av dessa bara påvisar ett dåligt ordförråd.

Dessutom förstår jag inte varför man ropar Jävlar eller Fan när saker går illa… Varför ropa på de negativa krafterna då?

Sista meningen var en tankeställare!

Jag läser för dem en timme varje kväll ur böcker som de väljer själva, oftast lånade på biblioteket. Sedan pussar både jag och min fru barnen godnatt.

Vi samtalar en stund innan sänggåendet och jag tackar dem för att de delat med sig av sin dag, och sin glädje/sorg. Pussar och kramar är ett måste morgon och kväll.

Det går bra medans de är barn men när de kommer upp i tonåren vill de inte vara med längre..för det mesta.

Mina är uppfödda i länder där det är vanligt livet igenom.

Mina barn bor inte längre hemma, men nog sänder jag dom mina tankar varje kväll…säger Godnatt i tanken…

Seder…att aldrig äta pannkaka på en måndag! 

Jag är mycket för seder. Jag tycker det, liksom ritualer, innebär en trygghet.

Jag brukar alltid tacka min man för en fin dag när vi lägger oss. Ibland hinner han före. Jag gillar att ligga och hålla hans hand innan jag somnar.

Sonen pussar jag varje gång vi träffas Han är nog van för för jag har pussat honom dagligen tills han flyttade hemifrån.

Katterna får sig en puss varje kväll också.

Sedan har jag en massa andra seder och ovanor för mig också