Ja det gjorde jag faktiskt för 25 år sedan - i Holland - det var jättetrevligt

Jasså var det där du gifte dig, jag trodde du gift dig här, tänkte ni inte på att stanna där då?

Vi provbodde där ett halvår några år efter att vi gift oss. Men vi stod inte ut med alla människor överallt (jämför 16 miljoner i småland) trängsel och ständiga bilköer. Bostäderna är små och trånga och det finns ingen natur. Vi längtade tillbaka hem till Sverige ganska omgående

Det kan jag förstå!

#3

Fast jag vill inte avråda någon från att tillbringa någon semestervecka där - det kan man stå ut med på sommaren. Det är gulligt och pittoreskt i småstäderna, det är blomster och små uteserveringar överallt och människorna är mycket trevliga och sociala.

Förlåt OT för tråden

Om jag skulle gifta mej, skulle jag nog helst göra det i Sverige…Sen fara iväg till ett främmande land och fira vad jag precis gjort 

Skulle mycket väl kunna tänkt mig att gifta mig i utlandet. Vi hade tänkt göra det, men det var så krångligt att arrangera att det blev hemma.

Nej. Jag vill nog vara i Sverige faktiskt… Försöker hitta en bra förklaring varför jag känner så… Men jag hittar ingen… Det är nog bara så att inne i hjärtat känns det så!

När jag och exmannen skulle gifta oss, tänkte vi först göra det på Svenska ambassaden i Lissabon, Vi skulle ändå dit, och fira min mammas 60-årsdag. Men så tänkte vi om, vi ville inte stjäla uppmärksamheten från henne. Så det blev hemlig vigsel i Sigtuna rådhus istället.

Men om det blir någon nästa gång, kan jag tänka mig det, bara det inte blir för krångligt, för då tappar jag nog sugen!

Absolut. Varför inte?

 Jag tror att jag vill vara här hemma - helst - liksom sist - få dra längre norrut till mina barndoms trakter…

Det ska vara bonnbröllop! Med allt vad detta innebär… Sill med nubbe och hembakt tunnbröd. Färskpotatis med stek, gräddsås och hemgjord rönnbärsgele. Varma hjortron och glass… Å äkta hemgjord åkerbärslikör till kaffet, kask för den som så önskar!

Nä, jag vill inte gifta mig en gång till, det räcker med en gång, annars kunde man ju tro att förra gången inte dög.

Utomlands vill jag inte alls, jag är numera en "hemmagurka" av högsta rang