Struntar i vad andra har sagt och inte blivit så ledsen som
jag har blivit.
Men nu när jag är 55+ så klarar jag allt mycket lättare.

Att jag började att röka…Det ångrar jag..

Jag ångrar att jag inte hoppade fallskärm någon gång när jag var yngre. Nu gissar jag att mina ben skulle gå av när jag landar efter hoppet.

Men det här är inget jag går och tänker på och "gräms" över . Jag försöker göra saker nu istället. Så slipper jag få mer att ångra sedan.

 
Och så måste jag få lägga till att jag inte vågade lite mera
vad gäller kläder och frisyr. Att jag inte var lite mera tokig utan
bara följde alla andra och flöt in i mängden.
lite Pippi Långstrump skulle ha varit kul !

Jag ångrar att jag inte gick min egen väg tidigare i livet.

Men gör det desto mer nu, så inget som jag grämer mig över utan njuter i fulla drag över att göra vad jag känner för idag.

Ångrar inte så mycket. Jo, kanske att jag inte satte igång att läsa på universitetet tidigare. Har inte gått någon spikrak väg till mitt nuvarande yrke, men det är OK ändå, det har ju gått bra för mig.

Det enda jag ångrar är misstagen jag aldrig gjorde

Nä, skämt åsido, jag ångrar ingenting. De misstag jag gjort har format mig till den jag är idag.

Utan de misstag jag gjort hade jag säkert varit mindre ödmjuk och haft betydligt mindre empati för andra.

Jag ångrar nog heller ingenting särskilt.

Det finns nog ett och annat jag borde ha gjort annorlunda när jag var ung och dum, men det känns meningslöst att gräma sig över det nu när jag är gammal och klok - nu får man bara se till att att man inte har något att ångra när man hamnar på hemmet till slut

Jag ångrar också att jag inte har tänkt mera på mej själv här i livet…försöker ta igen detta nu, försöker verkligen njuta av allt jag vill njuta av…

dessutom ångrar jag så himla mycket, att jag började röka!  

Det enda jag ångrar är att jag inte läste till sjuksköterska annars ångrar jag ingenting.

Dom misstag och val jag gjort har jag ju lärt mig av och dom har format mig till den jag är idag.