# Släpp kontrollen..
Author: [Borttaget]

...och få ett bättre liv! ![Glad](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

Var inte så förtvivlat perfekt! Om du släpper lite på kontrollen och vågar slarva mellan varven blir du gladare och njuter mer av livet. Dessutom riskerar du inte att bli sjuk av stress.

\- En viktig ingrediens för att drabbas av stressrelaterad ohälsa är att du har svårt att ta hänsyn till dig själv, och lätt för att köra över dig själv, säger Sara Burlin Pellbäck, psykolog och chef på psykologföretaget PBM.  
Hon har skrivit boken "Lär dig säga jag och nej" (Ica bokförlag).  
Att du inte prioriterar dig själv hänger ihop med en prestationsbaserad självkänsla, då mår du bara bra om du gör nytta och presterar.  
\- Det är bra att ha något område där du inte bryr dig så mycket, där du vågar vara dålig eller kanske slarva ibland. Också är det bra med fler aktiviteter som bara är kopplade till  lust, njutning och avkoppling, och inte någon nytta.

Säg nej
-------

  
Det handlar inte om att du ska bli en slarvmaja som inte tar ansvar, utan bara om att du ska pressa dig själv mindre på några områden.  
\- Du måste också börja säga nej. Du kommer att känna skuld, men låt dig inte luras av det. De känslorna minskar efterhand och då känns det bara bra.

Ond cirkel
----------

  
Forskning visar att män generellt är bättre på att prioritera sig själv och varva ner, till exempel när de kommer hem från jobbet. Kvinnor blir däremot mer stressade då, eftersom de oftast tar hand om fler uppgifter i hushållet, och störst ansvar för barnen.  
\- Många kvinnor verkar hamna i en ond cirkel där de tar på sig en massa ansvar, utan att delegera eller prata om hur man vill ha det hemma. Föräldraansvaret är inte heller förhandlingsbart för kvinnor.  
För att undvika att du jobbar mest hemma kan du och din partner behöva se över vem som gör vad hemma och omfördela om det behövs. Då kan du få tid över till att ta hand om dig själv och undvika att bli sjuk av stress.

/Elin Gunnarsson, Expressen

## Comment 1
Author: Cristine

Väldigt bra och lärorik artikel Gunilla..och sann!

## Comment 2
Author: Hoppfull

Suck, hur visste du att jag var mitt i en sådan här period av djupare insikter om mig själv igen...

Har skalat av de värsta lagren av att pressa mig men för varje lager dyker det upp nya som går djupare än de förra. jag är helt enkelt urusel på att sätta mina egna behov i centrum... alla andra och allt annat är viktigare än det jag vill!

Problemen för mig är att få ihop det jag vill med det jag tagit på mig så att säga, för de är smått oförenliga!

Tack Gunilla för denna tankeställare!

## Comment 3
Author: [Borttaget]

Jag blev sjuk för några år sedan p.ga. att jag var alldeles för engagerad i så mycket. Trodde väl i min enfald att världen skulle gå under om jag inte var med och petade, fixade och grejade i det mesta. Jag hade / har förtfarande ett väldigt rättvisetänkande men nu har jag lärt mig att se upp med vad jag engagerar mig i. Och mår mycket bättre idag än vad jag någonsin tidigare gjorde.

Omgivningen kan bli lite frustrerade och osäkra när man börjar bete sig och uppföra sig på ett för dem, främmande sätt, men det är inget att bry sig om. De vänjer sig.

Min/Er egen hälsa är viktigast. Och mår vi bra, gör våra nära och kära det också.

![Skrattande](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 4
Author: Hoppfull

#3 Ja de där första stegen med att kapa det yttre och förändra förhållningssätt har jag oxå gjort.

Men kvar är mina inre beteendemönster... mina val i livet och hur jag fortsätter att välja utifrån andras välbefinnande även, eller kanske framför allt i min vardag.

## Comment 5
Author: [Borttaget]

#4 Man får försöka kompromissa vad gällande en själv och omgivningen. Men om omgivningen är kärleksfull nog så förstår de att vi mår bättre av att tänka lite mer på oss själva. Det gynnar dem också, indirekt.

## Comment 6
Author: Hoppfull

#5 Absolut!

I mitt fall är det inte omgivningen som är problemet utan uteslutande jag själv. Det är inte ens medvetet utan ett mönster sedan jag var mycket mycket liten att min uppgift i livet är att finnas till för andras skull... mig och mitt är till 100% underordnat alla andra. Det är plättlätt att förstå hur galet det är men svårare att leva efter när det är så inpräntat.

## Comment 7
Author: Indiania

#0 Tack för en bra artikel Gunilla! ![Glad](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Det var jobbigt på den tiden när man skulle vara perfekt men när jag fick en utmattningsdepression fick jag lära mig tänka om. Nu kan jag med gott samvete säga nej men det tog tid att släppa det dåliga samvetet.

Det är befriande att inse och lyssna till sig själv och just det att säga nej är toppen för välbefinnandet.

När jag verkligen behövs som stöd så har jag numera ork att vara det utan att pusta. ![Flört](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 8
Author: Elpida

Vill bara tillägga en sak, och det är att kunna lita på att andra kan göra ett lika bra jobb som jag själv. Att de når samma resultat även om de tar en annan väg än just den jag valt ut....

## Comment 9
Author: Indiania

#8 Det var ett väldigt bra tillägg Elpida, det är också något att ta vara på ![Flört](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Det behöver inte vara just på " mitt " vis.

## Comment 10
Author: Cristine

Många barn förgiftas med skuld... de uppfostrats med den från barnsben, och sedan går de omedvetet in i den jämt och ständigt. Det finns ingen punkt där man t.ex. upplever att man "varit tillräckligt till lags" och att man därför försöker vara ännu mera till lags o.s.v.

## Comment 11
Author: AnnL

\# 0 En jättebra artikel Gunilla, och så sant.

Förr hade jag svårt att säga nej och följa mitt innersta. Men idag är min egen hälsa och välbefinnande det viktigaste. Och jag mår så mycket bättre när jag går min egen väg och gör det jag känner för. ![Glad](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

Det har varit en lång väg innan jag kom så långt att jag insåg att jag inte skulle vara alla andra till lags jämt, o ställa upp för människor som jag aldrig fick något tillbaka av.

## Comment 12
Author: Maria

Jättebra artikel och väldigt viktig.![Glad](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

Jag upplever att människor som är väldigt stressade och har svårt för att släppa kontrollen även har en stark kontroll över andra människor.

Nu tänker jag enbart i arbetslivet så att arbeta tillsammans med en stressad människa kan vara oerhört påfrestande för de runtomkring också![Flört](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 13
Author: Hoppfull

#10 Det där känner jag igen mig mycket mycket väl i!

## Comment 14
Author: evrekaw

Väldigt bra text med många viktiga punkter...

Den här årstiden drunknar dock jag, som kärnämneslärare, i dessa evinnerliga nationella prov som ska förberedas, utföras, läsas, rättas, betygsättas... Kan inte säga nej...

Men övrig tid om året går det bättre...![Glad](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 15
Author: JILE

Så sant Gunilla, jag känner nog igen mig idetta att ta störst ansvar för hemmet..med matlagning, handla mm och städning med.

Får alltid upp i mina kraftdjurskort.. att låta andra hjälpa till mera.![Glad](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

Kram Jile

## Comment 16
Author: [Borttaget]

Det är nog så att vi kvinnor har svårt att "lämna över" eller dela med oss av vissa områden i bl.a. hemmet.

## Comment 17
Author: Maria

#16 Det var lite det jag menade i #12![Flört](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") fast även på arbetsplatsen.

## Comment 18
Author: Hoppfull

Jag upplever nog att män har precis lika svårt att släppa kontrollen inom sina områden.
