Jag har använt spark förut.. men inte nu på några år.

Jag får så ont i höften på den sidan där jag står på meden och det är alldeles omöjligt för mig att sparka med andra foten. Så, jag går hellre.

Har inte använt spark på många år eftersom här nästan aldrig är sådant väder att det går.

Säger som annL.Inget väder…Men kan tänka mig att det är bra o hålla sig i när man går….

Och roligt om det finns backar.

Jag vill gärna köpa en! Jag behöver stödet och det är bra träning för min sneda kropp att turas om för benen att sparka.

Vi fick blankis ute på sjön runt jul och nyår och då fick jag låna spark av goda vänner. Gud så kul det var och vilken fart man får upp ute på blankisen, helt underbart!

Jag åker ofta spark, och det är jättekul…om det går bra förstås. Denna vinter har man kunnat åka mycket…fast jag fick charma killen som kör sandbilen…att bara sanda på ena sidan av vägen…

Mina föräldrar har 2 sparkar. En vuxen & en liten till barn. Dem har vi haft jätteroligt med under uppväxten.

Min mormor & morfar hade 2 stora sparkar. De användes till affären & ner till sjön för att pimpla.

Jättekul att åka spark

Kommer ni ihåg att det fanns små sparklådor i trä…att lägga bebisen i…kanske finns nu också…min mamma hade en gul…

#8 Det finns nu också.

Min morfar gjorde en till mig när jag var nyfödd (56 år sedan) den hänger fortfarande med. Mina barn har åkt i den och för några år sedan målade jag om den och mina barnbarn har fått åka i den.

Ja mamma har en med, om jag minns rätt är det en liten fönsterruta på den till och med

#10 Det var det på min med!

Supercoolt Den här påminner rätt mycket om den vi hade (mamma och pappa har den säkert kvar).

#12 Så där såg min också ut och man kan öppna på hela överdelen som ett lock. Det gick lättare att bädda ner babyn där då!

Hoppfull..Får en bild framför mig.När du glider runt på isen med sparken….Som bambi..

Nu fik jag mig ett gott skratt..

Tackar jag för.Hoppfull.

Lena

Jag har också legat i en sådan!

#14 Hahahaha, ja bitivs såg jag definitvt ut som bambi (fast inte så slank å snygg förstås) men på is skär inte medarna ner utan glider ovanpå isen vilket innebär att plötsligt så släpper de och börjar snurra runt med en… det såg alldeles säkert bambiaktigt ut

Mern du skulle ha varit med, det var superkul! På nyårsafton var vi ute några timmar och då grillade vi korv och käkade och fikade i solskenet med. Kanon!

Jag hade alltid en sparkstötting när jag var yngre, men nu ser man dem sällan. jag tycker att man sandar sönder överallt så fort det blir lite packad snö att åka på.

I år hade vi riktigt fint sparkföre på vår väg ända tills för en vecka sedan, när de fick för sig att förstöra alltihop med sand.

När jag var tonåring gjorde vi "racersparkar" genom att kapa av medarna en bit så att de gick att åka slalom med i backarna.

Vi har pratat om att köpa en ny sparkstötting, men eftersom de är ganska dyra nuförtiden och inte går att använda särskilt ofta, har det inte blivit av.

När jag bodde hemma, så sandades det friskt.

Tyvärr har det inte sandas det inte alls av denna kommun längre….

Om det är ojämn is ska man föstås sanda, annars halkar man och slår ihjäl sig, men när det bara är perfekt sparkföre, dvs packad snö, blir jag mest irriterad om det sandas.

Här sandar man bara halva sidan av vägen…just för att man ska kunna åka spark…

Det där med sandning….

Jag minns min irritation när dom hade sandat vägen utanför hemma när jag bodde i Lappland. Men jag åkte inte spark. jag brukade åka skridskor det var mycket roligare. Det gick jättefort i nedförsbacken. Sandbilen var min värsta fiende på den tiden för skrillade man på sanden så blev det tvärstopp och man stöp på huvet

Har för mig att min farmor hade spark när vi var små. Vi satt nog på den där framme och någon vuxen fick sparka där bak.

Vi hade en spark då på 60-talet - då jag var ung. Sedan dess har jag inte sett ett sådant fordon.'

Jag har hör rykten om att man satt världsrekord på spark nu för inte så länge sedan, jag tror set var 105 km/h.

#23 1999 satte Piteå världsrekord i världens längsta sparktåg och hamnade i Guinness rekordbok men lilla Junsele, där jag bor, var före med att stå i den boken och inneha titteln om det längsta sparktåget.

Här står hur långt det var.

å,jag älskar min spark har sån tur så här i min by har vi jättefina vägar.många backar men det går fort som bara attan neröver.ser nog ganska kul ut när en 60år kärring kommer susande i full fart.

När jag var mindre och bodde på landet hade vi sparkar, jag tror dock att jag körde sönder dem båda… typ slalomåkning. Fast det var (är) inte särskilt ofta sparkföre, så jag tror ingen saknar dem.