Låtsas bli glad… har inte hjärta att visa om jag blir besviken.

Jag tillhör dem som alltid blir glad för vad jag får oavsett vad det är. Det är ju ändå någon annan som besvärat sig med att köpa/göra något till mig.

Tycker jag inte om det så har jag ju något att själv ge bort i så fall.

Vi köper nästan inga julklappar längre mer än till barnen. Men det är ju verkligen jättesvårt dilemma detta. Men det ska va nåt jag ogillar extremt mycket för att jag ska säga nåt annars håller jag masken och ser glad ut.

Jag blir glad i allafall…eller låtsas…

Enda gången jag hade svårt att hålla masken var när jag fick ett stort påkostat porträtt på mina svärföräldrar

# 5

Vilken Julklapp…Har du det hängande på väggen…

#5 Ha ha… En sån present "skojar man inte bort" och de förväntar sig säkert att du ska ha porträttet hängande framme också

#2 Jag är som bumbleboo, blir glad vad jag än får, det är tanken bakom som räknas.

Toyan

Instämmer med Toyan!

Jag tar emot det jag får och ser glad ut - det är ju tanken som räknas

svarar oxå:det är ju tanken som räknas..
men,om någons ögonmått brister,korrigerar jag det

!dvs,byter till rätt storlek *skratt*

en del ger ju vidare .."knasiga" julklappar/presenter de fått,
ibland i brist på tid att skaffa en egen,ny ..snabb inbjudan
eller slöhet ? :- /
Då gäller det kanske att INTE göra som en kompis gjorde en gång,
gav tillbaka samma sak …(till ursprungliga givaren)
de höll god min
och h*n kom på sig själv en stund efter överlämnandet.."ajaj"

penke

Jag gör som Maggan och ni andra, Om det inte är något helgalet som jag bara inte kan ha eller så.

#11 Det värsta jag hört är en bekant till mig som fick hemsydda bebiskläder av en ytterligare bekant till oss båda när hon fött barn. Hon tyckte att de var så fula så att hon sa -jag vill inte ha dem… Jag bara gapade när hon med stolthet berättade hur hon inte tagit emot dem dem för att de varit för fula. Det kallar jag höjden av ouppfostrat!

Vi har väl i princip nästan helt lagt av med julklappar. Och om det finns en tanke bakom så kan jag hålla med om att det är tanken som räknas. Dock tycker jag att det för det mesta på julen inte är så himla mycket tanke utan mer "jag måste köpa något och det här blir nog bra". Och i de fallen så tar jag väl emot. låtsas vara nöjd, men kan inte påstå att jag tycker tanken bakom betyder så mycket.

Ja!!Om jag får en julpaket så blir jag bara så glad.

För vi ger inte varandra några paket.

Det hör ju till barna….

Någon har ju bemödat sig om att välja och köpa/tillverka en present åt mig och då måste jag ju vara tacksam och glad för den alldeles oavsett vad det är.

Numera ger vi inte de vuxna några julklappar i vår familj. Vi ger bara till barnen, men barnen själva brukar ju ha tillverkat något ibland obestämbart i skolan som vi får och det är klart att man måste vara jätteglad och uppmuntrande tacksam över vad det än är.