# Tiden som går.
Author: Cristine

Det är ett besynnerligt faktum att vi i svåra dagar mycker tydligt kan minnas de goda tiderna som nu inte längre är, men under de goda dagarna har vi ett ofullständigt minne av det onda. Men jag skulle tro att många kommer att protestera.

## Comment 1
Author: chik

[![Walking Garbage Can](http://smileys.smileycentral.com/cat/10/10_1_136.gif)](http://www.smileycentral.com/?partner=ZSzeb001_ZNxpt439YYSE) Kan nog hålla med dig.

Tror att det blir så för att vi skall kunna överleva o inte bara bli sittande.O tycka att livet är pest..

\-Hoppas att någon förstår vad jag menar-

  
  
  
  
  
  
[![](http://www.smileycentral.com/sig.jsp?pc=ZSzeb113&pp=ZNxpt439YYSE)](http://www.smileycentral.com/dl/index.jhtml?partner=ZSzeb113_ZNxpt439YYSE&utm_id=7921)

## Comment 2
Author: Hoppfull

Det är nog fantastiskt väl att det är så eftersom våra tankar styr så mycket av våra liv. Vi minns därför det goda som bättre än det var och det dåliga som lite mindre dåligt än det var. Oerhörd klokskap från våra hjärnor helt enkelt ![Glad](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 3
Author: Maria

En slags överlevnadsinstinkt...tror jag.

## Comment 4
Author: [Borttaget]

Jag tror att vi minns det som är bra för oss att minnas. Vi glömmer det vi inte har nytta av för vår överlevnad.

Jag hörde just något bra på TV idag. Minnet har vi inte för att förstå vad som har hänt oss tidigare, utan för att vi ska kunna första vad som händer/ska hända i framtiden.

## Comment 5
Author: aggeelin

#4 Jo, jag har hört det och med den kopplingen att det är därför vi upplever att tiden går så fort - för att ju mer vi har upplevt ju mindre behöver vi anstränga våra hjärnor för att "komma ihåg vad som ska hända i framtiden"

## Comment 6
Author: Cristine

Jag har läst om det i Vetenskapens Värld.

## Comment 7
Author: Choklad

Det negativa är så överväldigande, att jag inte orkade att se ljuset helt enkelt....något som jag fått lära mig att hantera, är inte helt klar med det ännu, men jag hoppas klara av det helt och hållet någon vacker dag

## Comment 8
Author: [Borttaget]

Vad man minns från tiden långt tillbaka tror jag i huvudsak styrs av hur mycket känslor - positiva eller negativa - det rörde upp.

Ibland kan jag fundera över ett minne från länge sedan som kan verka banalt idag, men som alldeles säkert var mycket känsloalstrande då.

Jag minns hur min bror och jag lekte på vedbacken en dag när vi var kanske 5 och 3 år gamla (jag är äldst). I leken slog vi omkull en plåttunna som brukade användas som soptunna för skrot.

Ut föll en del leksaker som gått sönder och därmed var skrot enligt våra föräldrar. Jag blev oerhört upprörd och skällde länge och väl på mamma för det där och naturligtvis tog vi tillbaka varenda grej.

## Comment 9
Author: Hoppfull

Sedan kommer man ju till de mer osynliga aspekterna... som att kroppen minns allt som hänt oss även om vårt medvetande minne inte minns. Det innebär att små saker som skrämde oss när vi var små kan sitta som skarpa rädslor i kroppen och göra oss oförklarligt rädda för saker i vuxen ålder. Så minnena har vi med oss för alltid även om vi inte tror det. Våra kroppar minns ända från befruktningsögonblicket enligt de som jobbar med sådant, exempelvis kinesiologi.

Själv har jag fått reda på saker från mitt fosterstadie som förklarade saker hos mig som annars hade varit väldigt svåra att förstå.