Ja visst är det jobbigt

Han var en ganska klok man den där Bergman. Själv tyckte jag det blev jobbigt med konstant 7-års trotts så singellivet ter sig fortfarande efter 13 år alldeles ljuvligt bra

Ja hur kunde Bergman vara så klok…han var ju man …mooahahaha

En sjuk man är som en femåring!

Finns inget ynkligare än en sjuk man, då är det mycket "tycka synd om"

(fast min är faktiskt självgående, även när han är sjuk)

Haha.

Jo, jag vet!
Så länge jag var gift med barnens far så hade jag ju 5 barn.
4 som jag fött å så honom.
Han tyckte inte alls det var kul när jag sa så, men gjorde heller inget åt det!
# 2 Håller med dej, men jag ska vara särbo läääänge!!!

Hehe.. Okej..

"Stackars arma kvinnor"!   VÄLJ NOGA!

Ja… Jag har dessutom en man som är yngre än mig… En jättebebis med andra ord…

Minns när han hade lunginflammation… Lite lustigt… Jag tjatade honom till att gå till doktorn eftersom han hostade och rosslade nåt hemskt och hade haft feber i flera dagar… Men doktorn, det var så onödigt.

Så jag ringde och fick en akuttid åt honom, lyckades tvinga iväg honom… När han sedan kom hem med sin diagnos… Då blev han sjukare än sjuk… ÅÅÅÅ så dååååligt han mådde…

Mmmm….måste gå åt en del Enchinagard i Sverige…huuuga så sjuka de blir….

Det gäller att välja rätt!

Varför väljer så många kvinnor fel män?? 

Åh, jag tycker mig ha valt aldeles utmärkt, har inga planer på att byta…

Han får ta alla mina fel och brister - och jag hans…

#13 hahaha..  Dom "braigaste" har någon annan redan lagt vantarna på…

#15

Jäpp, och jag tog en av dem

Jag är sååååå lycklig med min underbare sambo

Äh Bergman var från en annan tid. Kvinnorna i hans liv likaså. Våra män är inte mera bäbisar än vad vi låter dom vara. När min gubbe börjar gny är jag stenhård - vill han vara kinkig får han gå ut i garaget och vara det där. Jag har redan uppfostrat fyra barn och de är stora nu, därmed har jag gjort mitt i småbarnssvängen.

#16 Precis… Det gäller att välja rätt. Själv kastade jag 7 år på en som var helt fel…

Men jag lärde av mitt misstag…

#16 Har också efter ett par misstag lyckats hitta rätt, så jag ska inte klaga. Han är en riktig pärla!

Även jag har haft mycket otur och antagligen en skopa oförnuftiga val innan jag träffade nuvarande…Önskar så vi mötts tidigare, men är glad att vi hitta varann alls…

Han får mig att må så bra….

Männen blir vad vi gör dom till….sa jag som är singel *skrattar* och kommer så att förbli, har ju hundar och köra med *nickar bestämt*

#20 Jag brukar tänka att det var meningen att man skulle åka på nitar innan man träffade rätt…

För det var ju först efter misstaget jag förstod vad jag ville ha och inte ville ha…

…..lika barn leka bäst… *skratt*

han är klurig han,Ingemar..
för annars heter det ju att män bara tror
att de väljer o bestämmer … *ler*

det är spännande att leva..tillsammans

penke
/Da-da

Vi kan ju se det som så att det var nitarna som gjorde oss till de fantastiska människor vi är idag…

Jag tror att första gången man träffar någon så har man för bråttom, man flyttar ihop eller gifter sig innan man hunnit känna varandra väl.

Ja men jag undrar… kan man verkligen lära känna någon riktigt väl utan att bo ihop? Det är väl först då man får veta alla en persons vanor och ovanor… eller?

#26 Skulle tro att du har väldigt mycket rätt i det!

Ja, annars får man ju nästan bara se de bättre sidorna av varann…

Hmm, jag gnäller inte, men å andra sidan har jag varit kroniskt sjuk i 40 år så självömkan är något jag bara avskyr. Men jag vet vad ni menar, min svärfar är döende varenda gång han blir snorig.

Jag kan inflika att det där med att välja rätt gäller åt båda håll, jag har slarvat bort en del år på fel kvinna tidigare i livet. Nu har jag dock helt rätt och jag tror att det gäller för henne också.

Har också varit gift med fel man. Levde sedan själv i över 10 år innan jag också hittade rätt. Alla säger till mig kan du inte leva ihop med honom kan du inte leva ihop med någon.

Det stämmer nog för jag är mycket i farten. Aldrig att han protesterar, surar eller något för att jag far som en yr höna allt som oftast.

Gud skapade mannen före kvinnan. Det är som när jag skriver, först gör jag en kladd…………..

#31 Glöm inte att renskriva  Men du tänkte säkert så

*32 Ja men visst gör jag det, gör ju kladden först och sen renskriver så blir det så bra så….. men det värsta kan ju vara att det redan är för sent, att dom snott min kladd, finns ju folk till allt har jag hört…

Jo sant så :-)

#25 Var tillsammans många år med "misstaget" innan vi flyttade ihop…

Min nuvarande man gick det väldigt fort med… Och det håller än!

Jag tror inte det har med tid att göra annat än att man bör ha lärt känna sig själv först. Hur ska man veta vad man vill och vilken partner som passar en, före man känner sig själv?

#31 Det är numera fysiologiskt fastställt att det är kvinnan som är grundmodellen och mannen är avvikelsen.

Enligt de vetenskapliga klarlägganden som gjorts om människan och hennes ursprung, skulle gud vara en svart kvinna.

Jaa, jag tycker iallafall att det är en himla tur att båda "sorterna" finns…..  hur skulle livet annars vara?

# 13   Jag tror inte dessa kvinnor väljer fel män. Däremot "lyckas" dessa kvinnor "göra om" sina män. När förhållandet senare fått några år på nacken….kommer tillfället när kvinnan saknar mannen hön förälskade sig i……..

MEN detn mannen har HON ju "fixat bort" under förhållandets gång …..

En teori från mej   

(#36)

*skratt* men jag tror inte det blir slut på ..pratet om skisser o kladdar …

Jag har oxå läst om det där,att kvinnan är "medel" o män ..mutationer/utvecklingstrådar (eller invecklings/deadend)

Det visar sig bla. i inteligens grafer :
alla kvinnor ligger runt ..medel
och män på de högsta 10-15 procenten
liksom på de nedersta 10-15 %

svart kvinna,tja varför inte,men det är mest sagt för att reta vissa högkyrkliga stofiler
med tanke på bredden på mäniskans variation i utseenden tror jag liknelsen mer är baserad på en andlig avbild

och,som #37..är jag glad för skillnaden *ler*

penke

Min sambo & jag köpte hus efter 3 månaders förhållande..år 1988 !!

Fungerar än idag

#40 Oh..vad roligt att höra. Jag är glad för er skull!

#40 Vi var inte så snabba, men det gick rätt fort ändå. Vi träffades hösten 1993 och flyttade ihop i september 1994. Vi köpte det här huset i februari 1995 och härifrån flyttar vi aldrig någon av oss, bortsett från barnen då möjligen, men just nu säger de att de vill bo kvar här för alltid.

Så brukar det väl låta tills tonåren kommer

Många kompisar rystade på huvudet…åt oss… Men vi hänger ihop, trots aatt många av kompisarna delat på sig.

Tänk så det kan bli

Ja g baserade mitt uttalande på flera par som flyttade ihop väldigt snabbt  och sedan har skilts åt efter bara några år, det är klart att jag kan ha fel

"Ingen regel utan undantag"