# Jag är nog i 40-år-kris, hjälp! Author: Novisan Jag vet inte vart jag ska vända mig, testar här: Hela dagarna tänker jag på meningen med livet, ska det bara vara så här, var det här allt? Och om det här var allt, varför kan jag inte bara vara nöjd med vad jag har? Jag har ett fint hus, en liten trädgård, bil, sambo (en tråkmåns), en underbar dotter, ett välbetalt jobb med trevliga kollegor. Ändå saknas glädjen i mitt liv. Var kan jag få kärlek och harmoni Var kan jag få gruppgemenskap När kan jag få tid för att umgås med vänner Var kan jag slippa ett 9-15 jobb framför en dator Var kan jag slippa stressen tvinga mig upp på mornarna för att hinna med bussen för att hinna till jobbet för att hinna jobba mina timmar för att hinna med bussen hem för att hinna hämta på dagis innan de stänger Var kan jag slippa att behöva ha mitt välbetalda men ack så tråkiga jobb för att ha råd att betala mina räkningar Var kan jag leva ett liv utan räkningar Var kan jag leva ett liv där jag inte värderar mina materiella tillgångar så högt som jag gör Hur kan jag frigöra mig från materiella bekvämligheter ## Comment 1 Author: Indiania #0 Jag känner igen mig själv där du är nu.Har haft det precis likadant, lika tankar och funderingar.Det är många år sedan nu, kan fortfarande känna så tillfälligt mellan varven. Det som är värst är att alla människor är så stressade men du har tydligen tankarna i behåll i alla fall? Som jag upplevt det , där jag  fick jag känna den där kärleken och harmonin du talar om var när jag började gå kurser i andlig utveckling.......Där träffade jag likasinnade som också ville känna någon djupare mening med livet. Det är svårt att veta vad som passar dig men nog tycker jag det låter som du har mycket omkring dig.Kanske skulle du slå dig till ro och meditera lite eller meditera ute i naturen. Försöka få den rätta kontakten med ditt inre och då behöver man vara i stillhet med sig själv. Förr eller senare brukar det hända något så man får hjälp på vägen. I mitt fall blev det utbrändhet som gjorde att jag lugnade ner mig. Hoppas du kan trappa ner på ditt tempo lite och värna om dig själv, det är du värd! Hoppas du får många svar och hjälp på vägen, kände bara att jag ville skriva några rader till dig. Kram ## Comment 2 Author: [Borttaget] Att gå en kurs i andlig och/eller mental träning tror jag skulle kunna ge dig något!![Glad](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Man ska inte behöva gå omkring och fundera som du gör nu....![Obestämd](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") Du kommer att få många råd här, det är jag säker på!![Flört](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 3 Author: [Borttaget] Hej Novisan jag känner igen mycket av det du beskriver, men för mig började det vid 35 så jag vet inte om det är en 40-kris. Men det spelar ingen roll vad man kallar det för - tufft är det hursomhelst. Jag tycker att det är svårt att råda andra, men jag hade mycket hjälp av böcker i personlig utveckling. Det blev många aha-upplevelser. Mycket sitter i hur man tänker om sin situation  - om man ändrar sitt sätt att tänka så kan livet förbättras enormt utan att man behöver förändra så mycket till det yttre. Har du varit på sajten [Personlig Utveckling](http://personligutveckling.ifokus.se/)? Där är de jätteduktiga med den här sortens frågor. Rekommenderas ![Glad](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 4 Author: Shar Hej Novisan! Nu vet jag att jag inte är ensam, så tack för det du skrev. Jag känner exakt likadant minus att jag har gjort några dåliga val vilket inte har gett mej stabil ekonomi. Jag känner att jag söker och söker men blir mest snurrig...![Obestämd](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") ## Comment 5 Author: Indiania #0 Du får gärna skicka pm till mig om du behöver prata av dig? ## Comment 6 Author: Novisan #1 Tack för ditt fina svar. Jag var svårt deprimerad med utmattningssyndrom för ett par år sedan. Det är sedan jag blivit "frisk" från det som alla dessa tankar har kommit. Innan var jag ju övertygad om att det var detta som var meningen med livet. Nu vet jag att det INTE kan vara det, så vad är då livet? #2 Ja, jag har nog börjat fundera den senaste veckan på att detta kanske är någon slags mognad, och att andlig utveckling är nästa steg. Kanske håller jag på att bli vuxen, på riktigt? Vad finns det för andlig utveckling man kan fördjupa sig i? Vad tänker du på för slag? ![Obestämd](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") #3 ja, egentligen är jag ju 36 men jag har inte hört talas om nån sån kris så det är nog så här man känner sig när man har 40-årskris ![Förvånad](http://livskvalitet.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") #4 I höstas tog jag tjänstledigt ett halvår för att jobba med kostrådgivning och som träningsinstruktör - något som jag brinner för, men det gick inte ihop sig ekonomiskt, så nu känns det som jag är fast i en trygg ekonomi men ett urtråkigt liv. #5 Tack, kanske en annan dag men inte ikväll. ## Comment 7 Author: [Borttaget] #6 Det brukar vara kurser i andlig och/eller mental utveckling på många ställen i vårt avlånga land. Det beror förståss på var du bor om det finns på nära håll eller om det blir långt för dig att åka. ## Comment 8 Author: Novisan Bor precis utanför Stockholm så det borde finnas nåt här. ## Comment 9 Author: [Borttaget] Om du inte är tillfreds med din tillvaro är det ju en eller flera bitar som inte passar i ditt pussel och då måste du leta reda på var de "riktiga" bitarna finns. Det är inte meningen att man ska leva ett liv som man inte vill ha, då är det fel liv och dags att välja ett alternativt. ## Comment 10 Author: Novisan Jag tror jag måste byta jobb. Sökte ett inom kommunen där man var utomhus mycket och skulle sköta idrottsplatser och badstränder men fick det inte. Jag tror jag hade trivts med det. Kan inte tänka mig att sitta inlåst på kontoret framför en dator längre. Men har ingen lust att utbilda mig i flera år igen till något annat, suck.