Ja huvvaligen! Bry dej int om dom där "gammgöbba" Cristine!

Jaa, just när de säger kärring låter det fult men om man

tar bort ett r så blir det nåt helt annat tycker jag. Käring låter som om någon är kär i en kvinna.

Det låter trist och så typiskt. När det gäller granntjafs så visar folk verkligen sina rätta färger

Själv har jag fått bevittna en lycklig granne som har fått ta bort en massa träd från granntomten som skuggade väldigt mycket. I alla år har de suttit i skugga på sin uteplats - men nu när grannfastigheten fick nya ägare så var det plötsligt inga problem alls att få ta bort dem.

Denne man är ovän med nästan hela bygden.

#4

Det förvånar mig inte med den attityden

Tycker inte om uttrycket kärring, inte heller kona (som min kusin säger dialekttalt men det hjäper inte… ) det finns många negativa ord om kvinnor

#6

ja det finns det verkligen! Det finns nog hur många som helst - vi skulle kunna skriva en jättelång lista.

Det finns nog inte lika många om män…

Vad skulle man säga om en sån här typ? gubbstrutt kanske

Gubbstutt är för mig inte lika illa som kärring, en strutt är lite snällt, någon som struttar omkring lite…

jag håller med om att det är för snällt. Men vad ska man säga då om man vill vara lika elak?

#9 Gubbj..el kanske?!

Ha ha ha…jaaa.

Jo nog finns det flera tillmälen som låter illa som hagga t.ex.

Jag tycker att det är mycket svårare att hitta negativa manliga tillmälen, för att det ska låta "illa" behövs det ofta en svordom som förstärkning medan kvinnor är haggor är män gubbstruttar… lite söta liksom - tråkigt - inte lätt att ändra språkbruket hos andra för det är tråkigt att höra…

Manschauvinist är väl det fulaste man kan säga eller kvinnoförnedrare, det är det bett i tycker jag.

Men visst är det så… eftersom män utgör norm så är det allra mesta som är kopplat till män och manlighet mer okej än kvinnan som är avvikelsen i skapelsen. Det blir liksom så per automatik.

På tal om grannar…

När vi flyttade hit till vårt torp för 4 år sedan trodde vi att vi kommit till en lugn och fridfull plats med skogen inpå knutarna och havet strax nedanför, helt underbart vackert är det här, en idyll helt enkelt.

Men det finns ett stort "men" och hade vi vetat vad vi vet idag hade vi aldrig flyttat hit. Vi har nästan inga grannar omkring oss förutom ett par som bor alldeles intill och som äger marken runtomkring här och det är dessa grannar som verkligen har gjort sitt bästa för att förstöra glädjen för oss, minst sagt…

Har inte i min vildaste fantasi trott att vi skulle bemötas med sån oförskämdhet som vi gjort av dessa, och det är så mycket som hänt som jag inte kan gå in på här för det skulle ta allt för lång tid att skriva om. Kan bara säga att vi i vår familj inte gör sånt stort väsen av oss och för det mesta är det bara jag hemma här, men ändå letar dom fel av allehanda slag och det kan vara allt från märken i sanden utanför deras hus som dom anser vi åsamkat när vi kört förbi med bilen och  som dom vill vi ska komma och kratta i ordning, till att vi måste dämpa radion vi spelar på normal nivå när vi sitter ute och äter på dagen etc Det är på den nivån det ligger,suck!

Sen att sonen har långt mörkt hår gör ju inte saken bättre, för honom dömde dom direkt som ligisten själv, trots att han är en av de lugnaste killar som finns, och dessutom är han sällan hemma här utan nästan jämt hos sin flickvän. Ja vojne vojne säger jag bara, vilket gäng!

Vi försökte i det längsta att bemöta dem med vänlighet och förståelse trots alla deras påhopp men till slut så rann bägaren över och nu har vi helt enkelt blivit tvugna att försöka låtsas som om dom inte finns och göra det bästa av vårt liv här ändå. Det är sannerligen inte lätt när man har dom så tätt inpå sig men vi har inget annat val.

Så otroligt sorgligt att en sån fin idyll som detta ändå är ska få förstöras av ett par grannar som inte har annat för sig än att leta fel på allt och alla omkring sig.

Behöver jag säga att jag inte kommer att sakna dem iallafall när jag nu flyttar vidare…

Jag förstår att det är jobbigt… det är konstigt så en del tycker att det är ok att bete sig. Jag har en kusin som vi (hans syster och min sambo och jag,samt iofs hela bygden kring) har undrat över att han beter sig konstigt. Nu har vi fått veta att han har diagnosticerats med två personlighets störningar… och när jag läser om dem stämmer det precis in på honom… Kanske någon av dina grannnar har något de inte borde?

mm….kan nästan börja ana nåt sånt…

Jag tror faktiskt att det är vanligare än vi förstår. Människor som är så där otrevliga och ohyfsade har väl problem av ett eller annat slag. Tråkigt är det oavsett orsak när man drabbas av dem på ett sätt som inte riktigt går att undgå.

Skönt för dig att komma därifrån nu i alla fall Mammi

Ja faktiskt! Mitt upp i allt tragiskt med separationen och allt så känns det iallafall väldigt skönt att slippa ifrån dessa!

Sen att jag kommer att sakna tystnaden, skogen, havet, fåglarna, råddjuren och allt annat vackert som finns här intill mig, det är en annan femma…

Trångsynta grannar är inte kul. Ofta är det ensamma, bittra personer som inte riktigt har hittat "kommunikatonsnyckeln" till andra människor.

Ska själv flytta till mitt drömboende (3 minuter från havet) om en månad och det verkar som om jag får toppengoa grannar. När vi var där och med mäklaren kom 2 av de närmaste grannarna och presenterade sig och önskade oss välkommna. Det värmer i hjärtat.

#18, 19 - låter härligt med flytt även om andra saker kommer att saknas.

När jag läser om personlighetstörning så (iaf de som kusinen har) så har han inte förmågan att själv se sina kommunikationsbrister - när han hamnar i en situtaion han inte behärskar blir han bitsk, ironisk och otrevlig och förstår inte att han är det (han handlar på inlärt sätt) - han är i sin personlighet mycket  i behov av bekräftelse samt mycket egoistisk och allt som händer är andras fel… Jag kan tro att det finns andra som har desss svårigheter och att kommunikationsproblem kan bero på det…

Sen handlar vägen ut att lära sig förstå hur man fungerar och jobba på det…

#20 Jag tror som du att sådant beteende ofta är omedvetet, de flesta vill ju inte uppfattas som elaka och dumma. Problemet är som du skriver att komma till insikt om detta. jag har ju familj som är sådan och som aldrig ens skulle kunna tänka sig att det beror på denne att den uppfattas så elak emellanåt.

Så första steget är väl självinsikt… och den vill ju inte en del ha alls och då blir det som det blir!

#21 Ja, självinsikt för en del kan nog vara farligt…

Men tänk så mycket enklare det skulle bli att kommunicera och kanske att vi "standardmänniskor" också skulle ha nytta av att fundera på vad bristande kommunikation kan bero på… ?

Absolut Jag har t.ex. svårt att göra mig förstådd alltid och får ofta förklara om och om igen då människor tolkar det jag säger på ett helt annat sätt än det jag tänkte mig. Så jag måste tänka på hur jag uttrycker mig hela tiden.

..som en händelse,jag fick ett vykort idag,från en gammal kompis som mötte sommaren söderöver..

det undertecknades N(n) + Käring !

(innan någon får mycket puls,vill jag bara tillägga att jag är "ganska säker" på att det är hon som skrivit kortet.. ) :- )

* * *

hitta på namn om ..dummingar,bryr jag mig inte om,jag pratar hellre om de jag gillar o tycker om.

:- )

penke