Kanske inte så många måste men saker man vill.

Fast egentligen måste jag nog göra min läxa, läser omvårdnad på distans ska ta reda på lagar som reglerar vad som gäller med kroppen efter döden känns inte så jätte inspirerande men jag måste väl då

Måste är ett ord som jag plockat bort ur mitt vokabulär. Men jag ska plantera blommor

Livet är fyllt av måsten, frihet är bara en chimär

Måste!!

Jag använder det ordet.

För vissa saker är för mig ett Måste. Men fins det ett annat ord så kan jag även använda det.

Jag Måste ta hand om mina djur o barn, för att jag själv skall må bra o även dom.

Djuren är ju beroende av min omvårdnad, så då blir det ju ett måste, som jag har valt själv.

Sen så tycker jag att det är trevligt o ha det rätt så hyfsat om kring mig. Men det väljer man ju själv. O för mig blir det ju ett Måste.

Måste är ett ord!!

Jo så är det och det är just vad jag menar med att frihet är en chimär, eller en illusion om man så vill.

Jag måste äta och dricka, gå på toa och se till de varelser omkring mig som är beroende av mig, mina barn och mina djur, växterna i krukorna på fönsterbrädorna. Man måste ta bort dammråttor och gamla makaroner under bordet vid barnens plats och så vidare.

Förr  bestod mitt liv med en massa måsten.

Men jag har försökt att lära om till "jag kanse kan, jag kan, jag bör mm. Nu bestämmer jag själv hur jag vill ha det, men det har tagit låg tid att komma dit.

Sedan allta måsten kommit bort är det mycket lättare att leva.

Just precis Kerstin!

Jag har en massa måsten runt mig känns det som. Fast en del av de där måstena skjuter jag på så egentligen är de väl inga måsten utan "bör-göras" grejor…

måste varje dag hitta på vad man ska äta och sedan laga maten. Städa, tvätta och handla blää. Vända på alla slantar för att gå ekonomin att gå ihop. Planera och vara förståndig och tänka sig för. jag tycker inte alls att det är roligt.

Tänk att få vakna varje morgon och inte ha aning om vad som ska hända. Inga måsten. Bara att få "go with the flow" och vara totalt ansvarslös..

Förmodligen var jag nån mindre viktig kunglighet eller nåt i mitt tidigare liv där jag hade anställda som tog hand om markservicen åt mig

Jag blev lärt redan när jag var bara barn av min fosterpappa. Han var enligt mig världens klokaste människa. Jag frågade av honom. "Varför alla andra säger så ofta. Jag måste. Och du har ingen, måste, alls". Jag hörde aldrig honom använda det ordet. Han var bonde och arbetade i princip dygnet runt. Han svarade som alltid efter en kort tankestund. "Jag har ingenting som jag kan kalla så. Jag måste. För att mitt livsglädje ligger i två ord. Jag kan". Men fullständiga betydelsen i hans livsfilosofi fattade jag sedan när jag valde mitt yrkesliv. Jag kunde göra saker medan mina patienter inte kunde använda med fullkapacitet ens deras hjärnor. Då hade inte jag heller någonting vad jag måste göra. Utan jag glädjes enbart om tanken att jag kan göra.

Jag måste jobba för att försörja mig och lillfisen, något annat måste jag nog inte precis. Använder hellre ordet behöver

Jag försöker att inte tänka i måste, men kommer på mig själv ideligen att jag tänker just så. Jag måste städa, jag måste ta och tvätta, jag måste rensa i rabatten (vilket jag avskyr) osv osv. Detta ord är för mig ett stressigt ord. Tror i alla fall att jag lyckats reducera ner ordet rätt rejält i alla fall…….mina rabatter ser för hemska ut numer .

nopp,

vart,gjort sett allt.

(nästan)

nu ska jag bara slöa o göra det roliga,igen :- )

penke