Grottbjörnens folk, Hästarnas dal och Mammutjägarna av Jean M. Auel sträckläste jag. Har även Stäppvandringen, Nionde grottan och De målade grottornas land i bokhyllan, men dem har jag inte läst. Började på Stäppvandringen, men är osäker på om jag läste ut den. De andra två har jag inte ens tittat i. Tyckte inte de var lika intressanta som de tre första.

Har en hel del andra favoritböcker, men just nu kommer jag bara på dessa tre.

Första gången jag lyssnade igenom Harry Potter-böckerna var något speciellt. Älskar Stephen Fry's inlevelse och hur han verkligen får liv i orden han läser. ❤️

Jag jobbade kväll på sjukhuset och skulle gå på morgonpasset men behövde något att läsa innan jag somnade.

I dagrummet fanns en liten bokhylla med några få böcker och jag tog "Boken om San Michele" av Axel Munthe. Hur kul lät det…?

Det var en fantastisk bok. Jag sträckläste hela natten och var helt betagen. Vilken läsupplevelse🙂

Öster om Eden av John Steinbeck. Säger så mycket om oss människor, förhållningssätt till livet mm. Djup livsfilosofi fast i förklädnad, och det är en av bifigurerna som kommer med det största. Läste den första gången som 16-ring och den förändrade itt liv.

Försvinnanden, av Åke Smedberg. Är ingen deckarfantast, men den här var riktigt kanon. Farsan slukade deckare och verkade mest betrakta dem som en jämngrå och likvärdig massa, men när jag tipsat honom om denna var han helt salig över vilken bra bok det är!

#1 Har inte läst någon i denna serie, men minns hur uppmärksammad de var på 80-talet. Och vilka mängder som var utställda i bokhandlarna. De gick kort sagt inte att undgå, för den som besökte en bokhandel.

Sagan om Isfolket, Häxmästaren och Legenden om ljusets rike. Alla skrivna av Margit Sandemo.

Har även läst Madelene Brents alla romaner flera gånger om. Saknar en enda bok av henne och det är Bortbytingen. Verkar inte gå att hitta någon stans.

Jag har läst tusentals böcker och den bästa bok jag läst är Lilian Ryds Kvinnor i väglöst land. Hon beskriver så väl vad som är det viktigaste för oss människor. Hur viktigt det är att ge våra barn rätt uppfattning om deras betydelse (för familjen).

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lilian_Ryd

#5 Ja, de första böckerna blev rejält omdiskuterade och ofta nersablade av kritikerna. De var dock väldigt intressanta och spännande om man var historieintresserad - och det var (och är) jag. Författaren hade lagt ner ett enormt arbete på efterforskningar för att det skulle bli så historiskt korrekt som möjligt.

Tyvärr blev de senare böckerna lite väl "pratiga", och det verkade som om hon skrev en massa "oväsentligheter" bara för att det skulle bli så många sidor som möjligt.

#6 Sagan om Isfolket sträckläste jag också. Hade allihop stående i bokhyllan, och trots att böckerna skulle vara fristående från varandra så var de inte alltid det.

En kväll hade jag bara några kapitel kvar av en av böckerna, så jag bestämde mig för att gå och lägga mig och läsa ut den i sängen, trots att jag aldrig annars brukar läsa i sängen. Dock slutade just den boken med en "cliffhanger", så jag kunde inte låta bli att gå upp och hämta nästa bok och börja läsa den för att få veta hur det gick.

Det är för övrigt en av anledningarna till att jag aldrig läser i sängen; är boken bra så kan jag fortsätta läsa hela natten. Vilket jag för övrigt gjorde med Hästarnas dal. Fick den i julklapp men började inte läsa den förrän nyårsafton. (Just den nyårsafton firade jag inte, utan var hemma.)

Vill minnas att jag lade ifrån mig boken vid sextiden på morgonen, för då var jag så trött att jag var tvungen att sova några timmar - trots att det bara var 4-5 kapitel kvar. Sov till elva har jag för mig, och sedan fortsatte jag läsa tills jag läst ut boken.

Jo vissa böcker kan man bara inte lägga ifrån sig ;)

En bokserie som alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta är The Dark Tower av Stephen King. Första gången jag läste den var nämligen första (och hittills enda) gången jag blivit riktigt arg på en författare för hur en viss scen slutade. Jag har gråtit över böcker förr, sörjt över karaktärer eller händelser, tyckt att något slutat på fel sätt osv men jag har aldrig blivit arg över en bok. Samtidigt som jag insåg att scenen var helt rätt och helt perfekt. Så för den hatkärleken kommer serien alltid vara speciell. 

Sen gillar jag Stephen King-böcker generellt sett och flera stycken har varit svåra att lägga ner. Kan även hålla med om Grottbjörnens Folk, Harry Potter och Margit Sandemo, speciellt då Isfolket men Häxmästaren, Legenden om ljusets rike samt De svarta riddarna är också läsvärda. Min mamma har dom fyra serierna, men fler böcker av Sandemo har jag faktiskt inte läst. Första gången jag läste Isfolket började jag med någon månad kvar till sommarlovet och insåg snabbt att det var en dålig idé. För många nätter slutade med att jag kollade på klockan och såg att jag skulle upp om två-tre timmar… När jag läste om dom såg jag till att göra det under sommarledigheten (faktiskt förra sommaren samt denna sommar).
Huset Arent av Bente Pedersen sträckläste jag också. 

Sen vet jag att det finns en massa andra böcker och serier jag sträckläst och missat alldeles för mycket sömn över, men jag har visst för kasst minne för att komma ihåg dom just nu :)

Sagan om isfolket! Läste de 47 böckerna i tonåren,  önskar att jag hade dem kvar!

#12 Har mina kvar - utom de första, som jag lånade ut till en kompis och aldrig fick tillbaka.

Att läsa länge om boken är svår att lägga ifrån sig, känner jag väl till.
När jag som tonåring började på Victor Hugos "Samhällets olycksbarn" var den inte utläst förrän klockan 5 på morgonen och sedan var jag i skolan klockan 8.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Victor_Hugo

För några år sedan så blev jag helt tagen av Carlos Ruiz Zafón. Hans böcker om de bortglömda böckernas gravkammare i Barcelona är magiska.

Vindens skugga

Ängelns lek

Himlens fånge

Andarnas Labyrint.

Det känner känns som om man känner varenda gränd i ett gammalt Barcelona.

Två andra tokiga och galna läsupplevelser är Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams. Trollbindande.😃

Garp och hans värld av John Irving är också helt galen och så annorlunda att man bara inte kan sluta läsa.

Nu kom jag på en annan bladvändare och det är "Den vidunderliga kärlekens historia" av Carl-Johan Vallgren. En mycket speciell bok.

En bok som har fastnat i minnet är Djurfarmen av George Orwell. Kanske för att jag först läste den på svenska. Sedan fick vi i uppgift på gymnasiet att läsa den på engelska, så jag läste den grundligt.

Trots att det är länge sedan jag läste den nu, så poppar den upp i minnet lite då och då. Särskilt då frasen "Alla djur är jämlika, men några är mer jämlika än andra".

Även slutscenen sitter fast i minnet, när alla djuren tittar in genom fönstret i människornas hus och ser grisarna festa tillsammans med människorna och de inte kunde se vem som var gris och vem som var människa.

George Orwell skrev ju också boken 1984, och även den dyker upp i minnet emellanåt. På senaste tiden har den dykt upp rätt ofta faktiskt, eftersom det ibland känns som om boken egentligen skulle haft namnet 2020…

#12 #13 Jag har alla böcker som Margit Sandemo har gett ut,fattas en bok, och det är bok nr.41 i den fristående romanserien, den boken heter 11 dagar i snö, och jag har inte lyckats hitta den någonstans. Men jag letar fortfarande :)

Har fått flera förfrågningar om jag vill låna ut böckerna, men jag har sagt nej. Kommer inte låna ut dem eller göra mig av med dem under några omständigheter :)

För mig som är intresserad av djurs betéenden kom nyligen en riktigt bra bok, Smartast bland mesar. Närmar mig slutet på den.

Jag har ibland funderat på om det kan vara så att de tama talgoxarna på Djurgården känner igen mig, eftersom de ibland kommer och sätter sig på axeln eller mössan redan innan de fått något ätbart den dagen. Och enligt denna bok tyder gjorda studier på att de verkligen skiljer på individer inom vår art.

Det tas även upp om studier där talgoxar i burar fått lära sig att dra bort små draperier för att komma åt mat. När de sedan satt in andra talgoxar i intilliggande likadana burar har dessa talgoxar studerat hur de "upplärda" individerna gör och sedan själva tagit efter detta beteende! Det har de även gjort när de "upplärda" fåglarna är andra mesarter. Men andra mesarter har inte "studerat och lärt" i samma utsträckning som talgoxar.

Åh, den där boken skulle min mormor ha älskat! Varje sommar stod vi på trappen med små ostbitar och matade talgoxarna. Deras ungar kom såklart så småningom också. Undrar hur många generationer talgoxar vi handmatat. Jag kan fortfarande känna deras små klor handen.