Den har jag förträngt Sisa!

#1  Varför då ?

Jag minns min, även om det är hundra år sedan. Först fick man göra ett test, bevisa att man var skolmogen   Jag minns min första fröken..vad jag beundrade henne. Hon hette Barbro!  Den långa vägen jag hade till skolan..jag hade en lila cykel. Mina förväntningar, kompisar, rasterna..minns det som igår!

Ja de kommer jag ihåg och blev jätteglad att min kompis började i samma klass som mej.
Men kommer inte ihåg namnet på läraren. Men vi fick gå rätt långt för att komma till skolan. Första dagen följde mamma med men sen gick vi själva

Första skoldagen kommer jag inte ihåg, men jag hoppas på att få gå på gymnasiet här i Arboga och läsa upp de ämnen jag inte klarat av att få betyg i hittils. Och studie- och yrkesvägledaren rinde mig förra veckan med ett väldigt kryptiskt meddelande..

ja jag minns lite svagt min spänning och förväntan. Men det gick fort över. Mycket snart fördärvade lärarinnan från helvetet mina första två skolår.

Jodå! Blårutiga hängselshorts och gul blus hade jag på mig. Fick en illgrön 1a-keps. Fröknarna hetter Ulla-Beth och Barbro, och vi blev indelade i två grupper. På rasten jagade vi alla varandra runt skolgården och jag försökte mig på att stjäla en puss av en söt kille som hetter Björn. Han bet mig i fingret och jag har fortfarande ärret kvar

Kommer inte alls ihåg första dagen.

Kommer däremot att vår urgulliga fröken drabbades av en olycka & blev illa däran, kom inte tillbaka.

Vi hade en massa vikarier under ettan. Till tvån fick vi en "riktig" fröken.

Jag minns heller inte min första skoldag.

Det kanske man borde…? men tack och lov så är vi ju fler här som inte minns.

Jag minns min sons första skoldag.

Jag följde honom som alla föräldrar gjorde.

När jag hämtade honom var han skitsur på "bambamaten" Jag hade förklarat för honom att det är ungefär som på restautang fast man får hämta maten själv.

Han var jättesur över att de inte hade någon meny utan bara en maträtt att välja

Jag minns första dagen så bra och det är nog därför att jag aldrig någonsin i hela mitt liv varit så kissnödig. Tordes inte fråga var toan var så när jag kom hem höll jag på att spricka.

Sedan gick det bättre med den saken för mamma berättade var toan fanns på skolan!

…jisses,det är bara spridda minnen…

 jag har vaga minnen av de där "testen"
 ..att det var ..jätteallvarligt  !!
 (eller om det bara var en massa lärarkandidater som ville visa sig duktiga ?)

"nödig" minns jag inget om,bara att alla toaletter var låsta (!?!)
 ..för …."vi barn stökade ned dem så"…
 minns inte hur vi/någon löste det …

minns däremot att jag/ vi hade vackraste skolfröken någonsin
 en Gun Larfors

   penke

Min skolfröken i ettan och tvåan var en rödhårig norska som alltid var arg. jag minns att jag med skräckblandad faschination såg hur hennes ansiktsfärg blev rödare och rödare av ilska allt eftersom dagen gick. Till slut blev den lika röd som hennes hår 

Man kan undra så här i backspegeln varför man blir lärare om man inte gillar barn????

Förr hade man i allafall respekt för sina lärare, eller ? 

#13

ja man vågade inget annat

Hmmm,, nja men en elak  lärare är inget att respektera ??

#15

nej men det visste man inte när man var sju…

Jag kommer ihåg när vi skulle ta ett kisseprov. Jag är den som inte kunde kissa på när andra tycket jag skulle kissa.

På morgonen stod min mamma och min syster utanför toadörren. Tjatade att jag skulle kissa i röret. Jag förskte och försökte men det gick inte. Inte en droppe kiss kom.
Då sa mamma sätt på kranen. De gjorde jag. Lite kiss kom de men inte mycket. Vad gör jag. hehe Jo jag heller i vatten i kisseröret.
Mamma tittade på de tycket de var lite konstigt. Men jag sa jag har kissat nu, Envis som jag var då. När jag kom till skolan. Var nog när jag gick i ettan eller tvåan. Då tittade systern lite konstigt på kisseröret. Men hon sa inget till mej. Jag skämdes  lite där tittade ner i marken. Men jag fick inte ta nytt kisseprov. Undrar än vad dom tänkte när dom märkte att det nästan bara var vatten i röret?

# 17  Hahaha..

Får mej att tänka på flourtanten   Kom hon till er oxå ?

#18

jajösses ja. Jag fick alltid huvudvärk av fluoren. Jag fick det nu bara av att tänka på det 

Hehe jo fluortanten kom till oss också fick stå där på rad. livrädda var man för tanten. sen fick man den lilla muggen skulle skölja ha i munnen. Jösses de var inte gott alls.

Japp. Spännande och med stor förväntning. Vi fick den yngsta läraren som hette/heter Karin

Seeeen, vet jag inte riktigt om skolan blev/ är min grej, ja typ från högstadiet…

Jag var livrädd för sjuksyster, man kände direkt doften av sprutor då hon kom uuuhuu

Jag minns inte allt heller. Gick i en gammal skola i 1-2:an som var över 100 år gammal och hade den mesta inredningen intakt. Vi hade t o m skamvrån kvar, som användes. 

Har fortfarande min första skolväska kvar; En neonrosa väska med Mimmi Pigg på. Och så hade man skolpapper med att lägga i bänken första dagen. Man fick göra sin egna skylt och tejpa på framsidan av bänken med. 

Saknar som vi hade i skolan; Vi fick stå i kö i väntan på att få komma in från rasten/in i klassrummet/in på lunch. Niga (hade bara 3 killar i klassen, vad de gjorde minns jag ej) och säga "God Morgon Fröken/Magistern", medans han/hon släppte in oss i jämn rad. Så fick fick vi stå vid våra bänkar medans Fröken/Magistern sa "Varsågod och sitt". Bytte skola i sexan och fick en kultur-krock för där låg skorna huller om buller i farstun och det var rörigt, pratigt och högljutt.

Jag minns inte just FÖRSTA dagen men jag minns mycket från skolan. Jag trivdes otroligt bra hade alla mina närmsta vänner i samma klass och en väldigt bra lärare hon var riktigt positiv, pedagogisk och lättförståelig. Gud så kul jag hade där 🙂

Jag minns första skoldagen, tyckte inte alls om att börja skolan då jag var ett mycket blygt och tillbakadraget barn. För övrigt hade jag totalt missförstått vad en läxa var, jag trodde det var en bok där fröken skrev in hur duktig man var i skolan🙂Men jag fick snart erfara att så var ju inte fallet!