Bara småkändisar bland annat Perla (kristen barnpopsångare), världsmästaren i jojo då jag var liten och världsmästaren i beridet bågskytte (innan han blev världsmästare).

På stan har man ju då och då även sett Kiruna Kent (Robinson, som faktiskt är från Lycksele).

Bodde granne med Kaj Pollak (filmregissör)  när jag var liten och lekte med hans dotter (då tänker man inte på kändisskap)

Tidigare i somras stötte jag ihop med Magnus Samuelsson på Netto i Vimmerby. Lets dance-vinnare. Sen finns ju ett antal speedwayförare men de är ju inte så kända om man inte är intresserad.

Beror på vad man menar med träffat. Ett exempel.

Jag jobbade med att kränga korvar utanför pubar och krogar. Han trängde sig före i kön och jag sa åt han att vi har kösystem här och ställ dig sist i kön, vilket han gjorde för annars blev det ingen fylleslang. 

Folk kom fram till mig senare och undrade hur jag vågade säga så till han, och undrade om jag inte visste vem han var. Vi har kösystem här och jag skiter i vem han tror han är sa jag (nåt sånt). 

Niklas Strömstedt heter han. Hade totalt glömt bort hans namn så jag fick googla.

Beror ju på vad man menar med träffat:

Har träffat Kungen och Drottningen när jag stod i en monter på trädgårdsmässan de tyckte våran monter var fin.

I mitt nuvarande jobb i butik har jag sålt till: Torsten Flink, Greider, Sanna Nielsen, Frank Andersson, Petter, The Mauler, Cecilia Ljung,  Lasse Åberg + säkert en hel massa fler kändisar,  eftersom jag inte alltid känner igen dem just när jag säljer utan mina kollegor säger vem det var, och själv känner jag bara aha det var därför personen verkade så bekant.

Träffat o träffat. Mja, jag jobbade som taxiförare & taxitelefonist i Lysekil -88 - 95. och vi körde en del kändisar. Totta Näslund höll ju till på Havsbadet och där var det fest somrarna igenom. Körde en hel del överförfriskade kändisar runt i stan. Ace of Base hade nåt sommarhus och nån av medlemmarna hade en riktigt fin båt . Loffe Carlson var med nåt år på cruisingen - kanske inte i sin nyktraste form. Viveca Lärn  kom in ibland på taxi för att få en bil dit hon skulle och då blev det en liten pratstund oxå.

För några år sen så lånade vi ut Munkedals stations väntsal till inspelningen av 100åringen som klev ut genom fönstret o försvann - Munkedals station är med i filmen. Det var en jättekul dag att jobba och få se hela filmteamet kan jag lova.

Har träffat Jan "Harpo" Svensson några gånger, senast förra hösten då han spelade inte så långt härifrån.

Den första kändisen jag träffade var dock Benny Andersson. Det var när han var med i Hep Stars och jag var bara nio år. Var jätteblyg då, så jag vågade inte säga så mycket. Det var mest han som pratade, och han sa bara några meningar typ "vad heter du?" och "hur mår du?". Han tyckte väl att jag såg bortkommen och rädd ut, och ville vara snäll. 😃

Har även träffat medlemmarna i den danska gruppen Linie 3. De är inte så kända här i Sverige, men de är otroligt bra. I varje show gör de en parodi på Dronning Magrethe. Denna är en av de roligaste. Såg den live när de gjorde jubileumsshowen, och fick nästan kramp i magen av allt skrattande.

De kan dessutom sjunga.

Som tonåring sprang jag på varenda skivsignering i staden ett tag så där träffade jag bla Markoolio, Brolle, Da Buzz och E-type. (Samt en hel drös med "dagsländor" ingen minns idag.)

Sen hängde jag med min moster på nattjobb i Stockholm och där träffade jag bla Lennart "Hoa Hoa" Dahlgren, Carl-Jan Granqvist, Christer Lindarw, Sven von Essen och Staffan Hildebrand.

När jag jobbade på ett hunddagis var en av hundarna hemmahörande hos Sven von Essens bror som jag helt tappat namnet på. Både hund och husse var väldigt trevliga medans matte var en riktig ragata.
I hundflocken hade vi även Mats Thorszelius goa jycke.

Åt på en fin restaurang i Stockholm för många år sedan. Då kom den då kände advokaten Henning Sjöström in med sin fru och satte sig vid bordet bredvid oss.

Har brytit arm mot Dick Ivars och Diana Holmberg. Hon var världsmästarinna och han var dubbel världsmästare i tungvikt vid aktuell tidpunkt. Dessa personer är antagligen rätt okända för de flesta men för de som följer denna sport så är de kända. Så allt är ju relativt gällande kändis eller inte kändis.

Sånggruppen Fjedur, med "rötter" i Dalarna👍.

Musikern Ahmadu Jah (för övrigt pappa till Neneh Cherry och Titiyo), när jag jobbade på fritidsgården i en mindre ort utanför Linköping i mitten av 1980-talet.

Den kristna rockgruppen Jerusalem (i ett förbönsmöte när jag var på kristen rockgala på Scandinavium 1983).

Den kristna sångerskan Christina Gunnardo (RIP) som jag fick ett väldigt upplyftande och spontant "själavårdssamtal" i samband med ett framträdande i Linköping där jag då bodde och då jag mådde väldigt dåligt i själen, i mitten av 1990-talet. En stark fin upplevelse jag "lever på" fortfarande…

Jokkmokks-Jokke, oväntat, för kanske 15-20 år sedan när jag, några till var på väg till Skåne och stannade till på Lindshammars vägkrog för att äta lunch (och ja, han var klädd i samedräkt🙂). Jag gick fram till honom och jag fick ett signerat "idolvykort" av honom. "Tjosan", Jokke!

"Målle" Lindberg, minst sagt "färgstark" väckelsepredikant, för några år sedan i möte i Pingstkyrkan här i staden🙂.

Möten jag tycker var väldigt givande, på alla sätt!

Dregen, Bryan Adams och Takida 🙂

Jag brukar inte direkt uppmärksamma såpass att jag minns, men det finns två händelser som fastnat på grund av den speciella situationen (den här frågan har varit uppe en gång för ett antal år sedan, så en del av er känner nog igen detta). 🙂

• Jag bodde i Göteborg mellan 1981 och 1984 och under den tiden läste jag in först grundskolekompetensen och därefter gymnasiekompetensen, medan min sambo gick och läste till barnskötare i Mölndal. Vi var på en lördagspromenix på avenyn och gick under den där överbyggnaden vid folkteatern eller vad den hette.

När vi kom ut i solskenet igen efter passagen, mötte vi en kvinna, kanske tio år äldre än jag, som jag kände mycket väl igen, så jag sa -"men hej". Hon tittade lite förvånat på mig och svarade med ett leende -"hej". Då utbrister min sambo -"men känner du Eva-Britt Strandberg?"

Jag träffade ju så många människor varje dag på vuxengymnasiet, så jag var helt övertygad om att det var därifrån jag kände igen henne och lite generad kände jag mig när jag insåg misstaget 🙂

• Nästa lustiga möte var på Sollentuna Jakt- och Vildmarksmässa någon gång i slutetav 80- eller i början av 90-talet, där jag befann mig som utställare tillsammans med en grupp medlemmar i Svenska Bågjägareförbundet (SBJF). 

Vi hade monter där och bland annat en skjutbana där hugade spekulanter fick prova på jaktbågskytte, tre pilar för en femma mot en 3D-figur föreställande en vildsvinsgalt.

Det var fullt ös hela dagen och vid lunchtid tog jag rast tillsammans med den kompis som jag hade ansvaret för skjutbanan ihop med. Jag hade ätit klart, men vi hade fortfarande tio minuters rast kvar, när en av kompisarna kom springande och sa till mig: -"det är en kille vid skjutbanan som pratar engelska och vi är så dåliga på det, kan du komma nu?"

Jag gick dit och döm om min förvåning när jag möts av en mörkhyad man med stort leende och behaglig röst, Morgan Freeman. Vi hade mycket trevligt och pratade om både ditt och datt under tio minuter. Han ville prova att skjuta och gav mig en femma. 

När han skjutit klart sa han -"det här var jättekul, får jag prova igen fast jag inte har någon mer "five kreunr-coin"? Jag lät honom få en runda gratis och han tackade och tog mig i hand innan han gick vidare, han sa "nice to meet you" och försvann i vimlet. Det var kul, den roligaste händelsen på den mässan 🙂

#13

Åh, Morgan Freeman 😍 En helt underbar lysande skådis, härligt att läsa att han är en trevlig prick privat oxå

#14: Ja, stillsammare människa får man nog leta efter… han är en av mina absoluta favoritskådespelare, fullt i klass med Eva Dahlbeck, Julia Caesar, Meryl Streep, Clint Eastwood, Jack Nicholson, Tommy Lee Jones, Pat Morita (i "Karate Kid"-filmerna), Robert Redford, Kathleen Turner, och… och… och…😉.

#14 Precis så "nice" som han ger intryck av att vara 🙂

Ser Hoa-Hoa nämnas här. Honom har jag faktiskt tränat ihop med några gånger på 70-talet när har fortfarande såg ut som en bärsärk med den jätteyviga röda kalufsen och skägget. 

Jag har även tränat ihop med Sidney Onayemi "the hard working DJ", som för ett par år sedan var med i TV-programmet "Kan du slå en pensionär". Han dog 1 maj 2016 bara 78 år gammal, sorgligt nog, han var en superkul kille.

Honom brukade vi skoja med efter duschen på Stockholms Frisksportarklubb på Götgatan, ingång intill "Gröna Jägarn", eftersom han alltid körde med knallgula badlakan; - "här kommer chokladpudding med vaniljsås" brukade vi skandera i kör. Han började till och med kalla sig själv detta på sin egen nattklubb Big Brother.

Har en kul anekdot om Sidney. Han råkade hamna i en diskussion där det pratades pytonormar och han berättade att han som barn hoppat ner från ett träd och landat på en klippyton hemma i Nigeria och att han efter den händelsen var livrädd för ormar. När han fick veta att jag hade stora pytonormar och att en av dem dessutom kallades Frida, fick han en galen idé.

Jag och min farsa skulle ta med Frida upp på scenen på Big Brother och han skulle annonsera i DN "Ikväll, Frida på scenen". Det var så knäpp han var. Nåväl, detta skedde vintertid och vi transporterade Frida i en stor tvättkorg, hon var ju fyra meter lång och vägde drygt 30 kg. När Frida utannonserades stolpade jag och farsan in på scenen kånkande på den stora tvättkorgen och det gick ett mummel genom publiken.

Ormen var kall av den korta promenaden från bilen till sceningången och lite trög att få upp ur korgen. Någon Annifrid Lyngstad-låt spelade i högtalarna när vi lyfte upp Frida och dansade runt på scenen med ormen. Sidney ropade i högtalarna; "möt den fyra meter långa tigerpytonormen Frida". Knappast någon succé, men kul var det 🙂

#16 Tigerpyton är min favoritorm. Hade två stycken, men det var då jag insåg att jag blivit för blödig för att mata dem, så jag fick sälja dem. På den tiden matade man dem nämligen med levande föda.

Har tyvärr ingen bättre bild på dem. Det var analoga kameror på den tiden. De var inte så gamla, så de var ju långt ifrån din Frida i storlek - inte ens en meter långa.

Nu poppar det upp fler kändisar jag träffat.  Dregen, Mötley Crue och Bon Jovi.  Trummisen i Motörhead numera Scorpions Mikkey Dee

Den enda kändisen som jag sett är Helge Skoog, han stod och valde bröd i Ica affären där jag brukar handla.
I samma affär krockade min kusin med kundvagnen rakt in i Ingemar Stenmarks kundvagn!😃

😃

Jag har festat med Allan och Lisette Schulman ett par tillfällen. (Bekantas bekanta) Allan och jag sjöng midsommarsånger en gång på en bänk vid havet. Har även träffat deras söner Alexander och Calle.

När jag gick i nian så pryade jag på Stadsteatern i Göteborg och hade förmånen att få träffa många skådisar där som Sven Wollter, Ingvar Hirdvall, Eva-Britt Strandberg, Göran Stangertz, Frank Andersson med flera😉

Vi bodde grannar med en "konstnärsfamilj" på landet och min man och jag köpte sedan deras torp. Niklas Falk som varit med en del i TV, han och jag seglade en del ihop.

Jag har stött på Lennart Hyland, Gösta Linderholm, pratat med Björn Skifs (jobbrelaterat men INTE sjukvården utan längesedan) Jockmocks Jocke hamnade osannolikt i mitt knä på spårvagnen en gång när den krängde😮

Min bror var kompis med Lars Green som på den tiden var poppis efter en roll i "Hem till byn" och han bodde hos oss en helg på landet när jag var 15 och jag var allt lite småförälskad😉

Jag får se om jag kommer på några fler haha.

Kungaparet har jag hälsat på när jag deltog i en middag där de var hedersgäster.  Daniel, Viktoria och Estelle har jag träffat ett par gånger eftersom jag bor i hans hemstad och de är hemma ibland. Känner hans pappa ytligt genom jobbet.

Niklas Wikegård har jag också hälsat på vid en större middag. 

Kalle Moraeus och Dogge Doggelito har jag pratat lite med på en fest i samband med Melodifestivalen för flera år sedan då den deltävling som de deltog i hölls här i trakten.

Glenn Hysén, Patrik Sjöberg har man stött på några gånger och det känns då som om Göteborg är ganska litet.

Sonja Hedenbratt och jag mött och Sten-Åke Cederhög för längesedan. Inte samtidigt utan var för sig.

Ola Magnell har jag pratat med innan en konsert men det var för att min man skötte ljudet.

Inte många. Bara sett utan att prata med. Ex Glenmark, Eriksson, Strömstedt, Ravelli, de där " cirkus bröderna" Jag är inte så intresserad. Men mitt största ögonblick var att träffa Sveriges första hundpsykolog efter hans föreläsning- Anders Hallgren . Jag är en tokig hundkärring o ser honom som min förebild . Tycker det är tillräckligt att min mans kusin är högt insatt inom Stockholms stad. Hon var även på både bröllop o dop inom kungafamiljen.

Satt i samma tågkupé som Peps Persson för väldigt länge sedan. Tror det var på 80-talet.

Den som gjort starkast intryck på mig av de kändisar jag träffat var Kay Pollak. Det var först en TV-serie han gjorde, där han intervjuade tonåringar. Inte långt efter det kom filmen "Älska mig" som handlade om en tjej som hette Sussie. Hon hade bott i olika fosterhem och var väldigt provokativ. Hon testade alla vuxna hon hamnade hos mycket hårt. En av hennes repliker var:

"Om jag någonstans hittar någon som kan älska mig ända ner i helvetet, så ska jag stanna där."

Jag var så tagen av filmen - satt och grät väldigt mycket i biomörkret, bredvid en nära vän. Dagen efter tog jag fram telefonkatalogen och till min stora förvåning hittade jag Kay Pollaks nummer där. Spontan som jag var, i 20-årsåldern, ringde jag genast. Han svarade och var nyfiken på vad jag tyckte om filmen, trots att han låg hemma och var genomförkyld. Jag sade:

"Sussie hade rätt." 

"Vad glad jag blir för att du tycker det!", minns jag att han svarade. Det blev inget långt samtal.

1989 träffade jag Kay Pollak efter en föreläsning han hade hållit i en jättestor lokal. Det var så många som ville prata med honom, så jag blev stående i dörrhålet och tvekade tills alla andra hade gått. Då tittade han på mig och frågade om jag ville fråga något. Jag berättade om vårt telefonsamtal och sedan beskrev jag kort min knepiga arbetssituation i kommunens administration och sade:

 "Jag vill kunna se mig i spegeln och vara stolt över det jag ser, när jag kommer hem från jobbet."

"Det låter som om du ska byta jobb", sade Kay Pollak.

Det gjorde jag. Det var då jag hamnade bland officerare och tekniker på ett jobb inom försvaret. Det kom att bli det bästa jobb jag haft, innan jag började plugga på Komvux , för att läsa in de ämnen jag behövde för att kunna söka in på Socialhögskolan.🙂

Jag har träffat en hel del "kändisar" då jag själv stått på scen emellanåt. Ett lite udda minne jag har var när jag skaffade och fick in en flaska vin till Lena Nyman innan hon skulle upp på scen. Hon vägrade framträda innan hon druckit upp den. Vi blev goa vänner. 😉 I min ungdom träffade jag en del idrottsmän/kvinnor då jag själv idrottade.

Det har blivit en del då jag länge var aktiv i en lokal musikklubb. Där har jag mixat spelningar, serverat öl åt och skjutsat bl.a. Janne Schaffer, Loffe Karlsson (han är jazztrummis också, inte bara skådis), Patrik Isaksson, Nils Landgren (Sveriges funkigaste trombonist), Per Lindvall (Sveriges mesta studiotrummis), Lars Danmark Danielsson (Danmarks mest inspelade basist, med grym meritlista även internationellt), Jim Campilongo (fantastisk amerikansk gitarrist, spelat med bl.a. Norah Jones), Jojje Wadenius (världskänd svensk gitarrist, också med grym meritlista), John "JR" Robinson (världskänd amerikansk trummis, spelat med bl.a. Michael Jackson), Melanie Dekker (kanadensisk singer/songwriter), Kauko Röhkä, Dave Lindholm och Tuomari Nurmio (alla tre mycket kända finska artister) och många fler artister som inte är så kända för en större allmänhet. Har också spelat i samma band som Krista Siegfrids för 10-12 år sen (hon var inte känd i varken Finland eller Sverige då ännu), och har talat ett flertal gånger med Paul Oxley, en britt som flyttade till Finland och fick en väldigt framgångsrik karriär här med sitt pop/rockband på 80-talet. Vänner på Facebook. Brorsan spelade keyboards i hans band den korta period han bodde i Vasa för ett antal år sen.

Bortsett från aktiviteterna i ovannämnda klubb har jag inte träffat så många regelrätta kändisar vad jag minns, på det viset att jag skulle ha talat med dem. Jag är inte typen som rycker kändisar i ärmen heller om jag råkar se nån sån på stan. 😃