Annons:
Läst 915 ggr
Maria
4/14/17, 8:05 AM

Husdjur

Här får ni gärna berätta om era husdjur ni har och har haft.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Annons:
JMW
4/14/17, 3:02 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#1

Jag har haft många hundar. När jag och maken träffades hade jag Kajsa. Senare skaffade vi en till, Smulan. Ytterligare några år senare skaffade vi Elsa. Under ett par år så var de tre stycken i familjen. Med stigande ålder så försvann Kajsa och så småningom också Smulan. Nu har vi Elsa kvar som nyligen blivit 11 år. Samtliga har varit av blandras och mellanstora.  Det är Elsa på bilden.

Maria
4/14/17, 3:05 PM
#2

Så fin hon är Elsa❤️ Det måste väl vara Labrador i henne?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

JMW
4/14/17, 4:59 PM
#3

#2 Tack! Jodå, pappan är labrador och mamma schabrador. Hon ser ut precis som en labbe och beter sig som en också. Bära och hämta grejer för att inte tala om att äta. Hon älskar att äta…. Hon får numera absolut ingenting mer än sin mat eftersom hon opererades i somras. Akut livmoderinflammation. Så risken för att lägga på sig är numera ännu större. 😃

Honestyisdead
4/14/17, 7:37 PM
#4

Har haft gerbil er, marsvin, fiskar, salamandrar, sköldpaddor, hundar och nu har jag mina två första katter. En perser och en exotic.

Leifsdotra
4/14/17, 8:14 PM
#5

Skaffade 2 katter när jag flyttade hemifrån, men dåvarande sambon behöll båda när vi separerade. Skaffade katt igen ungefär 1 år senare och min man hade också katt, så när vi flyttade ihop blev det alltså två katter igen. Min busiga och lite nerviga bondkatt som blev mycket lugnare när vi flyttade till hus och hon fick gå ute fritt. Hans sävliga perser/skogis som var så otroligt kärvänlig och vacker. Sedan blrv vi med hund, en helsvart gatukorsning i storlek som en Golden. Väldigt intelligent och lättlärd, lagom vaktig och med mycket vallhund i sig. Våra katter hade ett litet helsike med att lämna tomten när han var ute, han vaknade in dem igen! De är borta nu alla tre, men nu har vi finaste och vänligaste hunden jag träffat,vår leonbergertik. Och jakt-token som blivit pensionär,vår springer spanielhane som älskar tonårssonen över allt annat. Någon katt kunde vi inte ha tyvärr, för hanhunden attackerar alla katter! Men så dök det upp en hemlös katt hos våra vännet som de inte kunde behålla och ingen ägare gav sig tillkänna. Så han fick bli stallkatt hos oss. Och efter mycket tålamod har hanhunden accepterat katten. Nu sover båda i vår säng på nätterna. Sen har vi alla de övriga djuren som bor i egna hus/hagar här på gården, orkar ni läsa om dem också?

Sjuttan
4/15/17, 5:53 PM
#6

#5. Absolut!

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting".
Oscar Wilde.

Annons:
Leifsdotra
4/15/17, 8:30 PM
#7

Då börjar jag med fåren! Den ena väggen är som en hund, kelig och går fint i koppel mellan hagar eller till/från baggstall. Sen andre är skygg, men också snäll när han vågar sig fram. Just nu har vi 9 tackor, fina Fiona som fick trillingar i år. Otroligt kelig och go, precis som sin 2-åriga dotter som också bor här. Stina är vänlig och ganska kelig så länge man inte kommer för nära hennes lamm. Däremot hennes 3-åriga dotter får man gosa med hur mycket man vill som tur är. För hon skulle nog gärna krypa upp i soffan med mig om hon fick! Blyga Nellie och hennes kompis som vi köpte för 3 år sedan har båda beundransvärt tålamod med busiga lamm, både egna och andras. Bella och hennes tvillingsyster är lika som bär och håller sig gärna på sin kant båda två precis som Shauna, de tre flyttade hit 2012. Hästarna… Min supertrygga islänning som fått min yngste son att våga rida igen efter en obehaglig avåkning på en annan häst. En fantastisk äldre dam som verkligen har en speciell relation till sonen. Och så här vi arbetshästen, husses dam, en riktig "Gentle giant". Hedemoratuppen håller ordning på sina 4 flickor och berättar var godsakerna finns, när de måste passa sig för rovfåglar och annat läskigt och när det är sovdags. När det är dags att vakna så berättar han det också såklart!

Sjuttan
4/15/17, 10:25 PM
#8

Tack! Så trevligt, ingen av baggarna stångas då? Trots att dom går med sina tjejer? Vad heter hästarna? Och tuppen?

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting".
Oscar Wilde.

Leifsdotra
4/15/17, 10:33 PM
#9

Baggarna går bara med tjejerna under betäckningssäsongen, annars går de med varandra och eventuella ungbaggar. De har aldrig försökt stångas.. Tuppen heter Mad Max!

Sjuttan
4/15/17, 10:38 PM
#10

Ha ha Ha, Bara för att han gal!

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting".
Oscar Wilde.

Leifsdotra
4/15/17, 10:43 PM
#11

#10 Exakt! Hihi

[PeterTM]
4/16/17, 2:19 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
Förhandsgranskning av bild 1 av 8
Förhandsgranskning av bild 2 av 8
Förhandsgranskning av bild 3 av 8
Förhandsgranskning av bild 4 av 8
Förhandsgranskning av bild 5 av 8
Förhandsgranskning av bild 6 av 8
Förhandsgranskning av bild 7 av 8
Förhandsgranskning av bild 8 av 8
#12

Jag har alltid haft djur, faktiskt aldrig varit utan djur i någon form, även om det emellanåt enbart handlat om fiskar. Jag är uppvuxen på landet och där fanns alltid mycket djur. I fem-sexårsåldern började jag särskilt intressera mig för reptiler och var ute och letade varje tillfälle jag kom åt.

På gården och markerna omkring kände jag till hemområdet för åtminstone tio huggormar, jag visste var jag kunde finna skogsödlor, sandödlor och kopparödlor. Snokar kom till dyngstacken för att lägga ägg i juni varje år. Ibland plockade jag hem någon huggorm för att titta på i några dagar innan jag släppte "hem" den igen.

När vi flyttade in till tätorten var jag sju år och började med akvarium. När jag var tonåring hade jag 20 akvarium och odlade fisk för att sälja och tjäna mina egna pengar. Varje lördagmorgon cyklade jag 25-30 km till Stockholm med en frigolitlåda fylld med yngel/småfisk i plastpåsar för att försöka sälja till akvariebutikerna i stan. 

Det var så jag tjänade ihop till min första tropiska reptil, en indisk råttsnok, 2,5 meter och elak som synden. Då var det tur att jag hade 10 års erfarenhet av tjuriga svenska ormar och inte blev det minsta rädd, annars hade jag nog slutat där och då 😃 

Min första helt egna bostad var en tvåa på 58 kvm och snart var vardagsrummet ett terrarierum istället. Alla möjliga arter fanns där, från stora boa-och pytonormar, giftormar som afrikanska puffaddrar, turkiska kusthuggormar, palmhuggormar och mangrovesnokar. En kajman, några vattensköldpaddor och några landsköldpaddor. En del grodor, spindlar och skorpioner. Så småningom snöade jag helt in på snokar istället och framför allt amerikanska kungssnokar och det är dem jag sysslar med fortfarande.

Hundar växte jag upp med och katter fanns alltid hemmavid. Min sista hund var en samojedtik. När jag blev njursjuk 1989 kunde jag inte ha hund längre eftersom jag blev borta för mycket. Katt har vi alltid haft här hemma. Det längsta uppehållet var nu sist när vi blev tvungna att ta bort vår gamla katta den 14 september förra året, tills vi fick hem Caesar den 26 januari i år.

Annars har jag haft många andra djur också, nästan alla "vanliga" husdjur utom hästar, det blev min bror som hade dem. Hos mig har det funnits allsköns olika fåglar, både höns, fasaner, kalkoner, gäss och ankor och olika sorters burfåglar. Jag har haft get, får, både gotlandsfår och shropshire, kor, både SLB, Hereford och skotsk höglandsboskap, grisar förstås och mer eller mindre samtliga små gnagare och kaniner.

Jag har även haft hand om en kattuggla, en tornfalk, ett par spillkråkeungar en duvhökshona och ett par grönfinksungar som jag själv födde upp.

Nu har jag 15 olika kungssnokar, ett mindre akvarium med ett dussintal fiskar, samt våra småbusar till katter, Caesar, en 6 månader gammal Helig Birma och Livia en 9 månader gammal bondkatt. Caesar är en buse som jagar sin äldre kompis så snart han får tillfälle, men hon kan hon också.

Varje dag kommer Caesar släpande på dotterna röda stickad sjal nerför trapporna. Livia rycker loss ett strå i taget ur kattgräslådan och leker med det medan Caesar iakttar.

Carmarino
4/16/17, 5:08 PM
#13

#12 Vilka ljuvliga katter! 🙂


¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Annons:
Maria
4/27/17, 11:22 AM
#14

Jag har inte skrivit om mina egna djur kom jag på😉

Mina föräldrar var inte någon uppväxta med djur så det var ganska främmande. Min bror fick inga men jag fick efter mycket tjat en undulat som fick heta Jocke. Den dog och så fick jag en till som också fick heta Jocke. 

Därefter så fick jag en hamster som hette Patrik men hund var ju det som stod högst på önskelistan. En Irländsk setter för de är så vackra drömde jag om.

När jag var 12 så fick jag i alla fall hund men mina föräldrar valde ras och namn. Det blev en röd långhårig dvärgtax som mamma döpte till Bambi. Ansiktet och pälsfärgen påminde i alla fall om setter😉

Jag hade Bambi med mig överallt. Han gillade att åka cykelkorg. När jag träffade min man så skrattade han när han fick höra att jag hade en tax😃 men kom att stå Bambi väldigt nära. Bambi älskade honom. Själv var han uppvuxen med stora hundar. När sonen föddes så hade vi kvar Bambi och han åkte med i barnvagnen och när sonen växte så låg han på gallret inunder. Sonen klädde ut honom i dockkläder och de lekte så bra ihop.

När Bambi var borta och vi skulle skaffa hund igen så valde min man tax😉 och det blev en strävhårig normalstor Higgins. Tyvärr hade han fel på sina framben och efter många turer med veterinär så avlivade vi honom när han var knappt 5 år. Under tiden hade vi skaffat en långhårig katt som sällskap till Higgins som heter Fritz (efter den tecknade filmen) Jag kom på efter nästan två år att jag nog faktiskt är mer kattmänniska.

Vi hade även fiskar, vandrande pinnar och flera hamstrar när sonen var liten

Efter Fritz så skaffade vi katten Moritz och ganska snart Lorentz och de levde ihop i nästan 11 år då Lorentz blev sjuk.

Morits är nu 15 år och har en liten kompis som heter Lakritz.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Upp till toppen
Annons: